På ett dygn kan en liten spricka bli ett stort hål

Antalet fordonsskador orsakade av potthål ökar, enligt aktuell statistik.
Det är hål i vägens beläggning som kan uppstå efter påverkan av is, vatten och trafik. Ju äldre beläggning, desto större risk.

På vintern utvecklas potthål när vatten tränger ner i små porer och håligheter. När vattnet fryser och tinar om vartannat, spränger den expanderande isen sönder håligheten och gör den större.
På sommaren kan de uppstå när vatten blir stående i ett litet hål.

– Potthålen utgör utan tvekan en utmaning för oss, framför allt att veta var de är och uppkommer. Beläggningsskador som inte upptäcks eller åtgärdas i tid kan snabbt växa sig större och orsaka olyckor, säger Andreas Fjellström som är Svevias platschef för driftområde Rättvik.

– Det kan gå väldigt fort, tar kanske bara ett dygn, för ett litet hål att växa till ett stort eller orsaka en annan större vägskada. Det gäller speciellt i tjällossningstider, framför allt om det är kallt på natten och varmt på dagen och det dessutom kommer en del nederbörd.

Potthålen - en utmaning

Andreas Fjellström berättar att han tillsammans med sina kollegor på driftområdet Rättvik ansvarar för ungefär 100 mil statliga vägar i Dalarna inom ramen för ett av Trafikverkets så kallade basunderhållskontrakt.

– Vi inspekterar de stora vägarna var 7:e dag och de mindre var 14:e. Vägar som är extra utsatta, eller som vi vet är i sämre skick, kontrollerar vi oftare. Dessutom hör allmänheten ofta av sig när det uppstår nya potthål eller andra vägskador. Som jag uppfattar det har vi ganska bra koll.

Enligt Andreas Fjellström finns det flera utmaningar med beläggningsunderhåll inom ramen för ett basunderhållskontrakt.

– En är utan tvekan potthålen, framför allt att försöka förutse var de kan dyka upp härnäst. En annan är att det tidvis uppstår många nya potthål på kort tid. De kan dessutom vara geografiskt utspridda.

Det sistnämnda kan vara väldigt resurskrävande, innebära en del logistiska problem och är en förklaring till att det emellanåt kan vara svårt att lägga effektiva rutter för att laga sprickor och potthål.

Testar AI-teknik för framtidens underhåll

– Vi försöker göra områdesvisa körningar och lagningar. Men akuta potthål eller liknande som kan vara trafikfarliga måste lagas direkt. Det innebär att vi ibland behöver åka ut för att laga enstaka skador.

– När vi upptäcker att en längre sträcka eller vägparti är i riktigt dåligt skick brukar vi prata med Trafikverket, som är vår beställare, om att göra en planerad och större beläggningsåtgärd. Sådana ingår inte i grundkontraktet, men kan göra att vi undviker en del framtida problem och skador.

Andreas Fjellström berättar att man inom hans driftområde håller på att testa att med hjälp av digital teknik kontinuerligt undersöka vägnätet.

– I två av våra bilar är det installerat mobiltelefonkameror som skannar av vägytan med hjälp av AI-teknologi. Därefter skapas automatiskt en karta med olika färger. Grönt innebär att vägavsnittet är godkänt, orange att det är halvdåligt och rött att det behöver sättas in åtgärder.

– Systemet gör att vi tidigt kan upptäcka skador förutom att det underlättar för arbetsledningen att styra var vi ska göra punktinsatser. Det gör det dessutom lättare att ruttoptimera våra insatser.

Upphandlingsmodeller som premierar långsiktig lönsamhet

De pågående klimatförändringarna kan, bland mycket annat, även leda till ökade problem och skador på vägbeläggningar, befarar Erik Stigsmark som är projektledare för beläggningsunderhåll på Trafikverket.

– Störst problem är det ofta när temperaturen under senvintern och våren växlar mellan plus och minus. Vi försöker förutse var skador kan uppstå och förebygga dem, men det är inte alltid så lätt.

Många sätter sin förhoppning till de digitala lösningar som nu testas och som bland annat går ut på att i ett så tidigt skede som möjligt upptäcka exempelvis skador på en vägs beläggning.

– Mer och bättre information kommer att underlätta. Ett stort problem är dock våra begränsade resurser. Pengarna räcker inte till allt som vi vill göra, säger Erik Stigsmark.

Samtidigt som trafiken ökar växer dessutom underhållsskulden.

– De anslag som vi får måste räcka till mer och användas än mer effektivt än idag. Utmaningen är att göra rätt sak på rätt plats och vid rätt tillfälle.

– Mer och bättre information kan bidra till det och minska problemen. Men det behövs även andra åtgärder, till exempel upphandlingsmodeller som i högre utsträckning premierar vad som är samhällsekonomiskt lönsamt på längre sikt.